Google tar över allt

LangChain har kombinerat sitt öppna wiki-verktyg OpenWiki med ett kunskapsgraf-system (en databas som kopplar ihop fakta och deras källor) för att ge AI-agenter ett ihållande minne – så att de kan återanvända inlärd kunskap mellan olika uppgifter. Det intressanta här är inte tekniken i sig utan vad det löser: agenter glömmer annars allt mellan sessioner, vilket är ett av de mer irriterande grundproblemen i praktisk AI-användning.

En ny studie visar att AI-modeller använder upp till 17 gånger fler tokens (de textsegment modellen bearbetar och fakturerar per) för vissa språk jämfört med engelska – vilket innebär att användare av mindre vanliga språk betalar betydligt mer för samma tjänst. Språk med ovanliga skriftsystem som burmesiska, tibetanska och khmer är extra drabbade, medan latinska alfabet har en inbyggd fördel. Forskarna kallar det en dold token-skatt och varnar för att det riskerar att förstärka den digitala klyftan globalt.

Google DeepMinds nya AI-modell Genie 4 kan generera interaktiva världar från textbeskrivningar – och nu även med matchande ljud i realtid, som bakgrundsljud, dialoger och musik. Jämfört med Genie 3 går det också att lägga till karaktärer, byta kameravinkel och ändra väder på flyget. Modellen är i förhandsversion just nu men planeras rullas ut till betalande Google AI Ultra-användare inom några veckor.

Opera lanserar Web AI, en standard som gör det möjligt att köra AI-modeller lokalt i webbläsaren utan molntjänster eller AI-prenumerationer. Data stannar på din egen enhet, och standarden stödjer modeller från bland annat Google och Apple. Opera One är först ut, med Opera GX och Opera Neon på tur.

Ett nytt benchmark-test (ett standardiserat mätverktyg för AI-prestanda) från Elorian visar att ledande AI-modeller har svårt att räkna objekt i bilder när det finns 'lockbeten' – visuella distraktioner som lurar modellen. Elorians verktyg Glimpse försöker lösa problemet genom att låta modellen resonera direkt med bilderna snarare än att översätta dem till text först. Det är en påminnelse om att se och förstå fortfarande är två olika saker för AI.

Artikeln granskar Artificial Analysis v5 och den bredare benchmarking-industrin – alltså hur vi mäter och jämför AI-modellers prestanda. Kärnfrågan är vad som faktiskt saknas i dagens sätt att utvärdera modeller, vilket är relevant eftersom benchmarks ofta används för att motivera miljardköp och strategiska beslut.

Inför Anthropics planerade börsnotering varnar analytiker på Wall Street för 'enorma ekonomiska risker' och problematiska dubbla roller bland aktörerna. Samtidigt lyfter andra experter fram hur kundbasen förändrats dramatiskt – vilket antyder att AI-bolagets affärsmodell ser annorlunda ut nu än när bolaget senast värderades.

Supabase, en open source-databastjänst, har blivit ett populärt val för utvecklare som bygger backends till AI-agenter – delvis för att agenter behöver strukturerad datalagring och realtidsfunktioner som Supabase erbjuder out-of-the-box. Det intressanta här är att infrastrukturval för agenter börjar kristalliseras kring ett fåtal verktyg, och Supabase verkar ha hamnat rätt i den vågen.

AI-stöd håller på att bli standard inom bröstcancerscreeningen i Sverige, men radiologerna har fått hantera införandet utan tydlig nationell styrning. Svensk förening för bröstradiologi efterlyser nu gemensamma riktlinjer så att profession­en slipper uppfinna hjulet på varje enskilt sjukhus.

Oracle och Google samarbetar för att göra Googles specialbyggda AI-chip TPU (Tensor Processing Units, chip optimerade för maskininlärning) tillgängliga via Oracles molntjänst – första gången en annan stor molnleverantör erbjuder dem. Det ger företagskunder ett alternativ till de GPU:er som annars dominerar AI-beräkningar, med potentiellt bättre energieffektivitet för vissa AI-jobb. Lanseringen är planerad till någon gång under 2027, utan mer specifika detaljer i dagsläget.

Simon Willison beskriver hur 'vibe game development' – att skapa spel via naturliga instruktioner till AI utan traditionell programmering – verkar ha nått en inflektionspunkt i oktober. Fenomenet liknar den bredare trenden med vibe-kodning, där icke-programmerare bygger fungerande mjukvara med hjälp av LLM:er (stora språkmodeller). Det intressanta är inte att det händer, utan hur snabbt tröskeln sänks för vem som faktiskt kan bygga ett spel.

Brittiska Machenta har rest 400 miljoner kronor strax efter starten, med svenska Creandum som en av huvudinvesterarna. Bolagets idé är enkel: i stället för att träna fysiska robotar i verkligheten – vilket är både dyrt och tidskrävande – låter man dem öva i datorsimulerade miljöer med hjälp av AI.

Anthropic har beslutat att ta bort kodningsprov från sina anställningsintervjuer, med motiveringen att AI nu hanterar så mycket av kodningen att testerna inte längre mäter rätt saker. Istället verkar företaget prioritera driv och nyfikenhet framför bevisad erfarenhet – vilket är en intressant signal om hur AI-bolag börjar omvärdera vad mänsklig kompetens egentligen ska bidra med.

Meta har tyst släppt en app kallad Waddle World – ett 16-bitars husdjursspel där ditt pixeldjur chattar med dig och skapar teckningar baserade på era samtal. Tanken är att det ska fungera som en dagbok förklädde till ett Tamagotchi-liknande spel, och Meta uppmuntrar användare att prata snarare än skriva med sitt digitala sällskap.